Micromat – Pekingmål och Kyckling

Jag försöker att undvika micromat, men ibland blir det helt enkelt inga rester över att ta med dagen efter. Så senaste månaden har testat både Findus – Pekingmålet och Kycklingfilé i apelsinsås. Den ene hemsk och den andre okej..

Först ut är alltså Pekingmålet som är “säsongens rätt” och bara finns i begränsat antal. Och det tackar vi för!

För den här sörjan var minsann inte mycket att hurra för. Smaklöst och tråkigt till tusen! Undvik denna!

Nästa rätt ut var – Kycklingfilé i apelsinsås, fullkornris med vildris och regnbågsmorot.
Och för att vara micromat så var det faktiskt inte helt fel.

Gott ris och god sås. Snålt med kycklingfilé, som vanligt, men gott om grönsaker. Av flera onda ting kan denna trots allt rekomenderas.

Reklam:

Äntligen Subs – nytt bröd från Pågen

Pågen släpper en ny variant till Äntligen-familjen. Denna gång en sub, d.v.s ett avlångt bröd som är delat i mitten, perfekt att göra en rejäl macka av.

Vad som är det unika med Äntligen-bröden är att de ska innehålla lika mycket fibrer som ett mörkt bröd. Pågens slogan är lite att “Det är ljust, men innehåller lika mycket fiber som ett mörkt bröd” och att det därför ska falla i smaken för hela familjen.

Brödet är nyckehålsmärkt och innehåller 260 kcal/100 gr. Vidare kan man läsa att det är 6 gr kostfibrer och 5 gr fett. I min bok är detta ett okej bröd, men knappast supernyttigt.

Marias kommentar: Hur smakar de då? Helt okej får jag faktiskt säga. Själv föredrar jag att rosta dem lite lätt, men de är goda som de är också.

Har testat att ha ett tunt lager Philadelphia ost, sen salladsblad och så rökt skinka och några skivor av en god ost. Det blev en matig och god macka!

En frukostvariant blev med bara Philadelphia ost och så lite av min favoritmarmelad från St. Dalfoursom pricken över i:et. Sörjer dock fortfarande att den rena hallonmarmeladen inte finns i Sverige utan endast varianten med grantäpple. Den är himla god den också, men inte riktigt samma sak som den rena hallonmarmeladen.

Reklam:

Fläskfilé med drömgod sås

4-5 portioner

Ingredienser:

800 gr fläskfilé
250 gr rökt skinka i bit
2 gula lökar
5 dl grädde (valfri fetthalt)
2-3 dl vitt vin
2 msk chilisås
3 msk kalvfond
0,5 msk soya
2 tsk herbs de provance alt. valfria örtkryddor
1 msk dijonsenap
salt, peppar

Gör så här:
1. Putsa fläskfilén fri från fett och hinnar. Skär i rejäla skivor. Bryn dem lätt i en stekpanna, salta och peppra köttet. Lägg över i en ugnsfast form.
2. Hacka löken och stek den i lite smör utan att den tar färg tills den blir mjuk. Lägg löken över köttet.
3. Tärna skinkan och lägg den över löklagret.
4. Vispa ihop grädde, vin, chilisås, fond, soya och dijonsenap. Smaka av såsen med örtkryddar.
5. Häll över såsen över köttet och ställ in i ugnen på 225 grader och låt köttet gå klart tills det är ca 70 grader (tog ca 15-20 min för min del).
6. Servera med klyftpotatis, ris, eller pasta och en sallad.

Smaklig måltid!

Reklam:

Indian side – lunchtips

Jag tänkte bara tipsa om lunch på Indian side på Lilla Torg i Malmö. Klarar man lite kryddigare mat så brukar det vara gott och man blir mätt. Man väljer 2 rätter av 6 som serveras med sallad och ris. Det brukar dessutom finnas 2 vegetariska alternativ om man inte äter kött. Den enda rätten som finns varje dag är Tandoori kyckling som jag tycker är den tråkigaste rätten, så om ni går dit så välj något annat.

Reklam:

Västerländsk mat i Seoul

I en storstad som Seoul är det till skillnad från lite mindre koreanska orter ganska lätt att hitta västerländs mat. Man bör dock undvika att ha förutfattade meningar om vad man kommer få serverat. Det är alltid lite annorlunda än vad man tror det ska vara. Jag fick tillexempel pizza med chillisås istället för tomatsås och sockrat vitlöksbröd sist jag var där.

Bilden ovan visar en pastarätt jag fick som var väldigt god men som innehöll någon konstig krydda man definitivt inte hade använt i Italien.

Reklam:

1 2 492 493 494 495 496 596 597