Grillad entrecote med sötpotatisaioli och grönsallad

Till middag ikväll valde jag att utgå från ett recept på Recept.nu, en sida jag sett mycket reklam för, men aldrig riktigt använt. Originalreceptet innebar att man skulle grilla biff och ha bearnaisesås till, men jag valde creme fraiche med franska örter istället. Aioli har jag inte heller gjort innan så det var spännande att testa, även om en aioli med sötpotatis i mer liknade en puré än det jag förknippar med aioli. Såhär blev det recept som jag modifierade fram:

2 portioner

2 skivor entrecote
en näve ruccola
en näve basilika (färsk)
två sorters grön sallad, jag plockade plocksallat och hemmaodlad grönsallad från trädgården
2 små sötpotatisar
2 klyftor vitlök
2 msk limejuice
1 dl rapsolja
1 äggula
1 tomat

sås att ha till: creme fraiche franska örter

Skala och skär sötpotatisen i små bitar och koka dem i saltat vatten ca 20 minuter. Hacka salladen, basilikan och tomaten under tiden till en grönsallad. När potatisen kokat klart, mixa den ihop med hackad vitlök, limejuicen, äggulan och häll sedan i rapsoljan tills det blir en jämn puré. Grilla entrecoten efter smak och servera.

Det var väldigt gott, men man saknade lite konsistens i tillbehören, med både creme fraiche och aiolin blev det mest kött med röror och lite grönsallad. Men ailoin var väldigt god och passade grymt bra till grillat!

Semestermatlagning

Tyvärr kan man inte ta med sig alla sina bra redskap från vanliga köket till semesterköket, därför får det bli ett urval.

Knivarna är ett måste, har man vant sig vid bra knivar så blir man lite kräsen när man måste såga sig in i en vanlig tomat bara för att kniven är slö. Sen följer stavmixern med tillbehör med, för att man ska kunna finhacka till röror, pesto, såser och annat som hör sommaren till. Sen fick Sodastreamern följa med, för vatten blir godare med lite bubblor och att bära hem vatten på flaska känns både onödigt och fel när man har bra vatten i kranen.

Vad klarar du dig inte utan i köket på semestern?

Ugnsbakad lax med quinoa och yoghurtsås

Så var det då premiär för mig med quinoa och jag testade ett recept från Niklas Mat på SVT. Det lyder som följer:

4 portioner

600 g laxfilé
300 g svamp
1 st rödlök
50 g smör
salvia, färsk
3 dl quinoa
2 klyfta(or) vitlök
1 dl matlagningsyoghurt
0,5 st citron
1-2 msk honung, flytande

lax

Ugn: 200 grader

Jag köpte portobellosvamp som jag skar i stora bitar och lade i en smord ugnsfast form. Sen skivade jag rödlöken och fördelade den över svampen. Sen lade jag laxfiléer ovanpå och kryddade med salt och peppar och så lite smör på toppen. In i ugnen 20 minuter.

Quinoan sköljde jag först ordentligt innan, enligt anvisning på paketet. Sen kokade jag den, också enligt anvisning. När den fått rinna av ett tag stekte jag quinoan med skivad vitlök.

Yoghurtsås:
Blanda matlagningsyoghurt, vatten, citronsaft och flytande honung. Smaka av med salt och peppar.

Vid servering, ringla yoghurtsåsen över laxen och strö färsk salvia över quinoan.

lax

Det är alltid kul att testa något nytt, jag är inte van att använda quinoa och salvia är inte en krydda jag har för vana att använda, men det här blev gott. En godkänd, lite lyxigare fiskrätt. Quinoan blev god med vitlöken, annars tror jag att den hade blivit en aning smaklös.

Citronkräm med lakrits och limoncello

En superenkel efterrätt. Limoncello är en italiensk likör på citron. I Italien sägs det att man bör avsluta en måltid med lite limoncello för att förbättra matsmältningen.

4 portioner
10 st lakritskarameller (turkisk peppar)
2 dl vispgrädde
4 msk lemon curd
1 dl limoncello
Gör så här:

Krossa lakritskaramellerina i en mortel. Lägg hälften av bitarna i botten på fyra serveringsglas.

Vispa grädden. Rör ihop det mesta av grädden med lemoncurd till en kräm. Portionera ut i skålarna. Toppa med mer lakritsbitar. Häll till sist över iskall limoncello.

Servera omedelbart.

Citronkräm

Tysk mat, del III

Tack för all respons på de tidigare inläggen om mina kulinariska äventyr i Berlin. Nu kommer det sista och det är nog det enda som innehåller riktig, genuin, tysk mat. Tysk husmanskost kanske man kan kalla det för. Jag vill dock varna känsliga läsare, då särskilt vegetarianer.

Vi hamnade sista kvällen på ett tyskt ölhak, Lemke hette det och låg precis bredvid slottet Charlottenburg. Det var nog lite av en turistfälla, de hade ölprovning, man kunde beställa in en meter öl (en hållare med glas som mätte en meter tillsammans) och menyn var övertydligt tysk. Det blev dock väldigt tydligt för en tjej i gruppen att det är bra att kunna tyska…för den översatta, engelska menyn återger ändå inte riktigt vad som kommer att serveras. Pork with mashed potatoes på engelska var Riesen Eisenbein mit Kartoffel puree…Ingen hade förväntat sig det som kom in.

anna_080502a.jpg

Fläskbenet smakade lite överkokt och dallrigt, har jag fått en rapport om. Och det hedrar henne att hon smakade. Hon sa också att ärtpurén och potatismoset var rätt gott. Men det är lite läskigt när det är svinborst kvar på grisbenet som serveras. Men ack vad tyskt.

Själv gav jag mig på “spätzle”, en pastaliknande rätt som serveras lite som en omelett med ost, grönsaker och skinka. Jag åt det en del när jag bodde hos en schweizisk familj en sommar och det är nog det godaste som tyskarna kan åstadkomma, i alla fall utifrån det jag har smakat.

anna_080502b.jpg

Jag betalade 13€ för denna rätt, ett glas vitt vin och dricks. Fast jag skulle nog inte velat ge servitrisen någon dricks alls, för hon krävde den trots att hon varit skitsur hela kvällen. Jag hann inte ens ta fram mynten förrän hon var tvungen att upplysa mig om att man minsann skulle ge dricks…

Sådär, då var det färdigt med den tyska rapporteringen för den här gången.

1 2 3 4 5 6