Sjöbaren i Haga
Jag besökte nyligen Göteborg med jobbet och på kvällen var vi ett gäng som skulle ut och äta. En av killarna tyckte att vi skulle gå till ett av hans favoritställen och så blev det. Vi bokade bord på Sjöbaren i Haga och jag kan lova att ingen blev besviken.
Halstrade pilgrimsmusslor med blomkål, skogsbuljong och parmesancrisp 185:-
Pocherad kolja med färska räkor, betor & kapris, därtill brynt smör, riven pepparrot samt anyapotatis och spenat 249:-
Hjortronmousse med kolacrumble, vit chokladglass och timjansmaränger 99:-
Vår servitör var en fantastisk herre med stort intresse för både maten och vinet. Riktigt härligt med så bra personal. Maten han kom in med var ljuvlig. Vi beställde alla lite olika saker, men gemensamt var att alla var nöjda. Jag har verkligen inget att klaga på! Hit återvänder jag med Chrisse nästa gång vi är i Göteborg.
Sjöbaren i Haga
http://www.sjobaren.se/
Haga Nygata 25
413 01 Göteborg
Reklam:
Borough Market i London
Om det finns en matmarknad i städerna vi besöker så ska vi givetvis dit. Något annat vore fullständigt otänkbart. Väl i London gick vi till Borough Market, som är en dagligvarumarknaden i Southwark, centrala London. Det är en av de största och äldsta matmarknader i London, och säljer ett stort urval av livsmedel från hela världen. Det finns gott om ställen att äta och fika på, men räkna med att du blir stående att äta det.
Jämfört med Mercat st Josep – La Bouqueria i Barcelona är inte Borough Market något att hurra för. Men jämfört med många andra städer så är det ändå ett riktigt bra ställe och jag kan varmt rekommendera ett besök där.
Och nu blir det blandade foton från marknaden istället :)
Jodå, vi tog en bit och delade på. Riktigt god cheesecake :)
Borough Market – boroughmarket.org.uk/
8 Southwark Street, London, SE1 1TL
Reklam:
Brick Lane i London
Vi avslutade vår Englandstrip med några dagar i London. Då vi varit här tidigare så var alla “måstena” redan avklarade och vi kunde koncentrera oss på att äta gott, vandra runt och njuta av livet.
Redan innan vi åkte hade min jobbarkompis Ingo tipsat oss om att besöka Brick Lane för att äta. Så det gjorde vi redan första dagen i London. Gatan är verkligen överfylld med restauranger som serverar mat från Indien och Bangladesh och över allt ligger en svag curry-doft. Att bestämma vilken restaurang vi skulle besöka här var verkligen inte lätt, men med Tripadvisor i mobilen så blev valet enklare.
Vi valde att besöka Brick Lande Brasserie – House of spice. Det var ganska folktomt när vi kom dit, så lite skeptiska blev vi allt, men vi bestämde oss ändå för att testa.
Medan vi tittade igenom den långa menyn så beställde vi in Papadum med blandade såser. Ganska intetsägande mat, men ändå gott att sitta och småknapra på.
Sen kom vi till dagens huvudrätt som blev riktiga höjdare. Fantastiskt god mat! Givetvis kryddstarkt, men inte fokus på att vara brännande hett utan mer på smaker. När vi satt där kom jag nog fram till att det var den godaste indiska maten jag smakat.
Chicken or lamb goa – 12.95 £
Chef’s special dish cooked in almonds, coconut, fresh mango rich creamy sauce
Chicken Xacuti – 12.95 £
A south Indian chicken curry which is highly spiced and fairly hot, cooked using coconut milk, yogurt, making typically goan specials.
Plain Nan – £ 3.25
Garlic Nan – £ 3.75
Plain Rice – £ 2.95
Brick Lane Brasserie
67 Brick Lane, London E1 6QL, England
Hemsida: http://bricklanebrasserie.com/
På Tripadvisor: http://www.tripadvisor.com/Restaurant_Review-g186338-d2256061-Reviews-Brick_Lane_Brasserie-London_England.html
Reklam:
Sally Lunns
Efter att ha vandrat många mil runt Portland och längs Jurassic coast så begav vi oss norrut till Bath. Bath är nog mest känt för sina romerska bad och Jane Austen-miljöer, men det var inte det enda som lockade oss. Utan vi ville besöka det äldsta huset där Sally Lunn bakade på 1600-talet. Om Sally Lunn verkligen har funnits och om hon verkligen gjorde de där bullarna lär vi aldrig få veta, men vi var ändå nyfikna på att få testa.
Här är huset. Nu kom vi på eftermiddagen, mitt mellan lunch och middag och behövde bara vänta drygt 5 minuter på att få plats i det fullsatta huset. Köerna kan tydligen ringla sig riktigt långa under högsäsong.
A Sally Lunn is a large bun or teacake made with a yeast dough including cream, eggs, and spice, similar to the sweet brioche breads of France. Served warm and sliced, with butter, it was first recorded in 1780 in the spa town of Bath in southwest England.
Källa: http://en.wikipedia.org/wiki/Sally_Lunn
Så fick vi då testat de berömda bullarna.
Sally Lunn Cream Tea – 6.98 £
Half a toasted & buttered Sally Lunn Bun served with our best Strawberry Jam and lots of Ivy House clotted cream.
Queen Victoria’s Tea – 7.08 £
Half a toasted Sally Lunn Bun served with our own Lemon Curd and lots of Ivy house clotted cream.
Och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är trångt där vi sitter och äter, bullarna är goda, men jag förstår inte riktigt varför folk köar i evigheter för detta. Men det är väl kanske av samma anledning som att vi köade, vi ville testa. Priserna är okej, ungefär vad en kopp te och en bulle kostat hos vilken kaffekedja som helst.
Så avslutningsvis kan jag väl säga att det är kul att ha smakat de berömda bullarna, men jag kommer nog inte att göra det igen. Om det är värt ett besök? Absolut. Du kan lika gärna fika här och testa något nytt.
Sally Lunn´s – Historic Eating House
http://www.sallylunns.co.uk/
I källaren finns ett museum, som givetvis kostar extra att besöka. Att dömma av foton jag sett på nätet så verkade det inte vara mycket att se, så vi skippade detta.
Reklam:
Engelsk klassiker – Chicken, leek & bacon pie
Typisk engelsk mat är paj med kyckling, purjolök och bacon. Den görs med fördel på resterna från deras julaftonsmiddagar och är tydligen ett måste. Själv har jag tidigare bara smakat en som vi själva gjort, så jag blev lite nyfiken när vi besökte Browns Restaurang i Bath. Nu skulle jag få veta hur den skulle smaka “på riktigt”.
Det såg verkligen lovande ut. Pajen serverades med kokta bondbönor och potatismos.
Men till min glädje måste jag faktiskt säga att pajen vi gör, med recept från Jamie Oliver, är mycket godare. Största skillnaden är att vi gör en sås till, som är ljuvlig. Här lät de istället såsen vara kvar, oredd, i botten på formen. Eller sås och sås, det var väldigt torrt om jag ska vara ärlig. Absolut ätbart, men den hemmagjorda är mycket bättre.
Jamie Olivers purjolökspaj med kalkon – betydligt bättre än restaurangens.
Reklam:
« Nyare inlägg 1 2 … 9 10 11 12 13 … 59 60 Äldre inlägg »