Nyårskyckling – aka parmainlindad kycklingfilé med balsamsås
Ingredienser:
4 kycklingfiléer (ca 600 gr)
8 skivor parmaskinka (eller prosciutto som inte är lika fint, men fungerar ypperligt i matlagning)
0,5 kruka färsk basilka
ca 50 gr färsk parmesanost
2,5 dl grädde, valfri fetthalt
1,5-2,5 msk balsamvinäger (beroende på hur vinägerstark du vill ha såsen)
1 rågad msk kycklingfond
1-2 vitlöksklyftor, pressade
svartpeppar
Saknas på bilden gör kycklingfonden och nej, man behöver inte köpa en fullt så stor bit parmesanost som jag gjorde, men är man tokig i parmesanost så är man! ;-)
Gör så här:
1. Peppra kycklingfilén, lägg ut två skivor parmaskinka som ligger lite omlott. Lägg ut några basilikablad och lägg kycklingfilén ovanpå. Toppa med några flagor färsk parmesanost.
Rulla in kycklingfilén i skinkan till ett paket.
2. Bryn kycklingfiléerna i stekpannan så att de får lite färg. Lägg sedan över kycklingen i en ugnsfast form.
3. Vispa ihop såsen i stekpannan (obs! diska inte ur den efter att du har stekt kycklingen).
4. Häll i såsen i en ugnsfast form tillsammans med kycklingen. Efterstek i ugnen på 225 grader tills kycklingen har en innertemperatur av 70 grader.
5. Servera med klyftpotatis och en sallad.
Smaklig måltid!
Marias kommentar:
Jag upplevde att såsen blev något vinägerstark och även lite väl mycket smak av vitlök. Vitlök är i och för sig väldigt gott, men lite mindre tror jag inte skadar. Jag hade i och för sig en gigantisk vitlöksklyfta den här gången, så en normal är nog helt okej! Kycklingen får god smak av parmaskinkan som är salt i sig, så salta inte kycklingen! Du som kräver mycket salt får eftersalta med lite flingsalt vid bordet helt enkelt! Vi har nog vant oss av väldigt mycket vid salt i och med att vi fick barn.
Efterrätten på årets sista dag blev fruktsallad med vaniljglass och varm fudgesås som inte syns på bilden. Bilden med fudgesåsen blev nämligen allt annat än vacker. Otroligt gott och granatäppelkärnorna piggade upp det hela ytterligare. Nyttigt och gott, en frukt jag borde köpa oftare! Tilde har ätit granatäppelkärnor så det sprutar ur öronen på henne snudd på. Mer, mera, mera är det jag har hört ifrån henne så fort burken med granatäppelkärnorna kom fram!
Årets nyårsafton firades i hemmets lugna vrå då jag äter penicillin för halsfluss och övriga familjen snörvlade och hostade rätt friskt också. Det blev därför en middag i all sin enkelhet här hemma, men nog så god. Det här lär vi göra fler gånger! Kycklingen fungerade finfint att värma i micron dagen efter och blev riktigt god ihop med lite tagliatelle och ännu mera färskriven parmesanost!
Kommentarer
Daniel skrev 2011-01-05 klockan 21:21
Hej,
Denna rätten är absolut en favorit, har aldrig provat med parmesanost får bli nästa gång.
Linda - Cupcakefluffan skrev 2011-01-05 klockan 21:28
Så gott det ser ut, blir allt sugen på kyckling nu
Reklam:
Lämna en kommentar