Malmöfestivalen 2008, del 3

Texasburgare på Malmöfestivalen är en riktig klassiker som Chrisse inte vill missa.

Burgarna är sig lika från år till år och man får precis vad man förväntar sig. Till skillnad från mycket av maten på festivalen så kan man bli mätt på det här. Så godkänt från Chrisse även iår.

Reklam:

Malmöfestivalen 2008, del 2

Dagens middag intogs på festivalen och jag var mycket nyfiken på Astrid och Apornas sötpotatiswraps.

Sydsvenskan skriver: Inrullat i ett mjukt tunnbröd finns en ljummen röra på sötpotatisbitar och matvete med strimlad och uppfräst rökig fejkskinka plus tomat- och gurkbitar.

Men detta stämde dock inte! Ja, det var ett mjukt tunnbröd med en röra i. Men det var en iskall röra som säkerkligen gjort sig bättre varm. Det var dessutom nästan totalt smaklöst. Tror inte ens att det var varken salt eller peppar i närheten av den. Tummen upp för att det var ekologisk mat, men tummen ner för att det var så smaklöst och trist. Inte värt pengarna.

Reklam:

Malmöfestivalen 2008, del 1

Så var årets Malmöfestival igång. Massor av gratiskonsert och dyr mat. Givetvis så är vi på Salt&Peppar ute och inspekterar även årets festival (har ni missat inläggen från förra året så klicka på “Malmö” ute i högerkanten och bläddra tillbaka några sidor).

Matstånden finns på Gustav Adolfs Torg och upp mot Stortorget, precis som vanligt.

Det finns allt från Afrikanska grillspett till hamburgare, kinalådor, wåfflor, älgwok, stekt sill, fläskstek, korvar och vildsvin.

Hur mycket kebab som vikingarna åt låter jag vara osagt..

Dagens lunch blev iaf en Langos med gräddfil, rödlök och rom för 50 kr. Knappast värt pengarna, men en gång om året vill jag äta det iaf.

Det finns lite nyheter på årets festival och en av dem är att Astrid och aporna finns på plats och säljer bland annat sötpotatiswrap. Den ska jag smaka en dag iaf! Så vi återkommer med fler rapporter om årets festival.

Reklam:

Kall mat

Varm mat i lunchlådan när det är gassande sol ute är ingen höjdare. Så idag blir det en liten “kall lunchlåda-special” här i bloggen. Kommentera gärna och ge tips på vad du äter till lunch när du inte vill ha varm mat.

* Sallader – Man kan göra en sallad med i princip vad som helst. Men ska man hålla sig mätt på den så se till att blanda i Kolhydrater (Bulgur, Couscous, Matvete, Quinoa, Ris) och Proteiner (Bönor, Keso, Quorn, Ägg).

* Pastasallader – Precis som en vanlig sallad, fast se till att grunda med pasta så att man blir mätt på något.

* Potatissallad med kassler

* Mackor med olika pålägg

Sen avslutar vi med ett enkelt recept på Vegetarisk pastasallad med basilikasås.


till 3 lunchlådor:

300 g pasta
3-4 tomater i bitar
1/2 gurka i bitar
1/2 röd lök i småbitar
50 g solrosskott
lite svarta oliver

dressing:
1/2-1 kruka färsk basilika
2 dl (lätt)creme fraiche
1/2 tsk örtsalt

Koka pastan enligt anvisningar på pakten, skölj och låt den svalna. Blanda i tomat, gurka, rödlök, solrosskott och oliver.

Kör basilikablad, creme fraiche och örtsalt i en mixer. Rör ner dressingen i pastasalladen

Reklam:

Kokbok för nygifta

Jag har en ny favoritkokbok. Recepten i den är inte mycket att hurra för, men boken är helt underbar och jag kommer låta er ta del av lite av innehållet. Det här blogginlägget innehåller inga recept, så är ni inte intresserade av historia kan ni sluta läsa redan nu.

Boken fick mormor när hon gifte sig 1942 och nu har den gått vidare till mig.

Under Råd och anvisningar kan man läsa:

I denna samling recept för två personer ha vi också här och var skjutit in recept för fyra. Det är nämligen uträkning att ibland laga mat, som räcker till två gånger. Några få recept äro avsedda för sex eller flera personer, om ni nu vill bjuda några vänner.

Tid och pengar sparas genom att planera hemarbetet och sätta upp matsedel för en eller två veckor. På så sätt kan man få överblick över arbetet och uppköpen och någon tid bli över till familjens hemliv.
För alla husmödrar gäller det att ordna upp arbetet så praktiskt som möjligt. Veckans dagar uppdelas lämpligt: tvätt på måndag, lagning tisdag, strykning onsdag, torsdag en del av veckostädningen som avslutas fredag, lördag stor inköps- och matlagningsdag. Programmet lägger en husmor så som det passar henne bäst, men se till att det blir tid över för andra saker. Försök att ta just matfrågan lite lättvindigare.

Se där, då har vi veckan planerad :) Boken är tryckt 1941, mitt under andra världskriget. Det var ransoneringar på såväl ägg som matfett och andra saker som behövdes i köket. Att dryga ut maten var ett måste och ett av kapitlena i boken handlar om just detta.

Av potatis kokas alltid så mycket att det räcker til pudding, sallad, stuvning eller att steka upp. Allt fett vid kokning och efter stekning tages noga tillvara och användes. Malet kött och fiskfärs drygas ut med kokt potatis, färsen blir lätt och man sparar också vätska. Rårivna morötter är utmärkta att blanda in i köttbullssmeten.

Vidare så kommer ett kapitel med rubriken Några ord till självförsörjande husmödrar. Kapitlet är långt och jag kan inte låta bli att sitta med ett fånigt leende på läpparna när jag läser.

Är husmodern självförsörjande och ej har mycken tid över för matlagning köper hon gärna färdig mat.
Vad är det då som kan löna sig köpa färdigt är den stora frågan? Kom aldrig och säg att det blir billigt köpa färdiglagad mat! Är man så väl inne i en lockande matbutik faller man lätt för frestelsen att köpa det man ej borde.

Klockan 5 sluta makarna sitt arbete och kl. 6 ätes middagen. Någon tid för hemväg, alltså middagen bör lagas på 1/2-3/4 timme. Klockan 7 skall man vara klar till kvällens radiolyssning, tidningsläsning, bio.

Visst är det härligt! Klockan 7 är det alltså radiolyssning som gäller *fnissar* Nu är råden och anvisningarna slut och vi kommer in i själva kokboksdelen. Det märks fortfarande väldigt väl att kriget spelar stor roll. För varje kapitel inleds med förslag på hur man ska dryga ut maten. Från inledningen till Soppor läser man:

Soppan är en av hushållets hörnstenar. Man kan visserligen inte koka soppa på en spik men nästan! Till grund för soppan kan varje spad duga, kasta därför aldrig bort något spad av fisk, grönsaker m. m.
Olika rester av kött och grönsaker göra soppan drygare liksom halverade potatisar, rostade brödtärningar, makaroner m. m.

Sen följer kapitel för såväl fiskrätter som kötträtter. Väl framme vid efterrätterna kan man läsa:

Många anse att efterrätterna – utom kompotter – i dessa tider äro ganska onödiga. Vi ha delvis en annan åsikt. Vi tro, att man behöver slå på stort ibland, när en bemärkelsedag firas, när man ser några vänner hos sig, när man blivit trött på krämer och kompotter som ju ovedersägligen utgöra huvudparten av alla efterrätter, nu när ägg och smör finnas i så liten mängd. Efterrätter kan därför också nu fylla en uppgift.

Efter efterrätterna kommer ett kapitel om såser och beskrivningar hur man lagar dem. Men bäst är ändå inledningen till kapitlet:

Såser ska alltid göras med stor omsorg och väl smaksättas. De kunna då rädda en ganska smaklös rätt.

I kapitlet om lunchrätter lär vi oss att omelett och äggröra är bra rätter, trots att det är ont om ägg. Vidare flyttar vi oss till Bakning, där vi läser följande:

För den utom hemmet arbetande husmodern lönar det sig knappast att baka hemma. Och lönar det sig för hemmahusmodern i ett hushåll för två? I dessa tider, då allt fett är ronsonerat, sparar man fett genom att köpa bröd av olika slag och således slipper använda något av ransoneringsfettet till bak. Och den husmor, som har arbete utom hemmet och vars tid inom hemmet är så begränsad, sparar dessutom tid.

Mormor hade fler underbara böcker i sina gömmor som jag tänker läsa igenom noga och njuta.

Reklam:

1 2 378 379 380 381 382 436 437