Vad är Galangal?

När jag var på Citygross idag fick jag syn på en förpackning Galangal. Det ser ut som en ljusare variant av Ingefära, och jag började genast fundera över om det kunde vara “ingefärsskottet” (när man odlar ingefära finns det nämligen små ljusa skott som smiter iväg som är en delikatess i kina). Frågade killen i grönsaksdisken, som var väldigt trevlig, men tyvärr bara kunde ge mig ledtråden att man kan använda det i grytor..

Men nyfiken som jag är lät jag paketen följa med i korgen.

Väl hemma sökte jag lite efter det och fick följande svar:

Galangal är en rhizom som används inom matlagning och medicin.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Galangal

beskrivning: Galangaroten är släkt med ingefära och ser ungefär lika ut – men är lite mer rosa i färgen och med en markant doft av peppar. Smakar lite som ingefära men är syrligare.
Källa: Stora asiatiska kokboken (Könemann) via matbiten.net

Förra gången jag hittade något märkligt frågade jag er läsare och fick massor av bra svar. Denna gången vänder jag mig åter igen till er, någon som känner till Galangal och kan ge mig mer tips än att den är god i en gryta? Kanske har du något recept där du använt det?

Reklam:

Minestra di verdure

Efter att ha testat ett av Paolo Robertos recept blev vi genast nyfikna på att se vad mer han hade att dela med sig av. Minestra di verdure är en Minestronevariant vi blev nyfikna på. Vid första provlagningen blev den lite väl klen i smaken, så till andra provlagningen gjorde vi om en hel del i receptet och det är alltså detta vi delar med oss av här.

Innan du börjar, tänk på att de vita bönorna ska blötläggas 8-10 timmar. Det är inte svårt på något sätt, men det tar tid. Och ska du ändå göra det, gör mycket och frys in eller gör chili con carne dagen efter.

Minestra di verdure / Minestronesoppa

till 5-6 portioner

1 dl torkade små vita bönor

150 g bacon
1 gul lök
1 vitlöksklyfta
smör

1 msk tomatpuré
3 potatisar
3 morötter
1 zuccini
1 liten purjolök eller några salladslökar
2 stjälkar blekselleri
3 tomater
(Passa på använda rotfruktsrester som finns hemma. En bit kålrot, palsternacka eller sellerirot passar perfekt att tärna ner. Eller varför inte ett par brysselkål?)

1,5 l vatten
2 grönsaksbuljongtärningar

3 msk finhackad persilja
1/2 tsk torkad rosmarin

2 dl risoni (pasta)

salt
peppar
riven parmesan

Blötlägg bönorna enligt anvisningarna på paketet. Det tar ca 8–10 timmar i blötläggning + 20 minuters koktid (30 minuter för att de ska bli helt färdiga).

Skala potatis och morötter och skär i små bitar. Skär zucchini, tomater, purjolök, blekselleri, gul lök, vitlök och bacon i små bitar.

Smält smöret i en rymlig kastrull och fräs bacon, lök och vitlök.

Tillsätt alla de andra grönsakerna, utom tomaterna, men däremot tomatpurén och låt fräsa.

Tillsätt tomater, bönor, buljong, vatten och persilja. Låt puttra ca 10 minuter.

Lägg i pastan och koka ytterligare ca 10 minuter.

Servera med riven parmesanost och bröd.


Gillar du detta? Då kanske du vill testa Jamie Olivers Minestonesoppa också?
>> Klicka här för att komma direkt dit >>

Reklam:

Vinn Soup in a cup!

Ni som är trogna läsare här på Salt&Peppar kan inte ha missat att Keldas soppjakt pågått här på sidan. Vi hoppas att många av er redan har vunnit och fått testa deras soppor. Men för er som inte har vunnit (och såklart ni som tidigare vunnit och gillat soppan) så kommer här en superchans!

Vi lottar nämligen ut 20 st Kelda®Soup in a cup!

Det enda du behöver göra är att skriva en kommentar till det här inlägget och berätta hur du hittade hit till Salt&Peppar första gången. Var det någon kompis som tipsade dig? Såg du en länk någonstans eller googlade du dig kanske hit? Ett par ord räcker :)

Du har fram till den 18 januari på dig att kommentera. Sen låter vi random.org dra fram 20 vinnare!

Reklam:

Pasta al forno

Från Paolo Robertos bok Mina fastrars mat har vi lånat det här utsökta receptet på Pasta al forno. Det tar lite tid att fixa och innehåller en hel del fler ingredienser än en klassisk köttfärsgratäng, men sen blir det också något helt annat! Mycket smak och mycket mat! Fungerar dessutom utmärkt att frysa till lunchlådor. Den här maträtten har kommit för att stanna hos oss!

Pasta al forno
till 5 portioner

500 g penne eller annan kort pasta
125 g mozzarella, i små bitar
1,5 dl riven parmesanost

Köttfärssås
500 g nötfärs
1 gul lök, finhackad
2 vitlöksklyftor, finhackade
3 selleristjälkar, tunt skivade
3 morötter, skurna i små bitar
500 g krossade tomater
2 dl rött vin
10 basilikablad (går nästan lika bra med torkad krydda)
1/2 dl olivolja
2 tsk salt
1 nypa socker

Béchamelsås
2 msk smör
2 msk vetemjöl
4 dl mjölk
salt, vitpeppar och lite riven muskot

till servering:
sallad


Förbred alla grönsakerna.

Värm upp oljan till köttfärssåsen i en stor kastrull och bryn nötfärs, lök och vitlök, selleri och morötter.

Tillsätt de krossade tomaterna, vin, basilika, salt och socker, och koka under lock på svag värme i 30 minuter.

Smält smöret till béchamelsåsen på låg värme i en kastrull. Rör i mjölet och blanda ordentligt. Späd med mjölken under oavbruten vispning. Koka såsen på svag värme i 5 minuter, vispa lite då och då. Smaksätt med salt, vitpeppar och muskot.

Sätt ugnen på 225 grader

Koka pastan enligt anvisningarna på paketet, och låt den rinna av.

Smörj en ugnsfast form, lägg i hälften av pastan och fördela hälften av köttfärs- och béchamelsåsen över. Strö över en tredjedel av parmesanosten och all mozzarella. Täck med resten av pastan, köttfärs- och béchamelsås, och strö över resterande parmesanost.

Gratinera i ugn i 20 minuter.

Källa: Paolo Robertos bok Mina fastrars mat, med några ändringar i måtten, för att passa oss bättre.

Reklam:

Nyårskyckling – aka parmainlindad kycklingfilé med balsamsås


Ingredienser:
4 kycklingfiléer (ca 600 gr)
8 skivor parmaskinka (eller prosciutto som inte är lika fint, men fungerar ypperligt i matlagning)
0,5 kruka färsk basilka
ca 50 gr färsk parmesanost

2,5 dl grädde, valfri fetthalt
1,5-2,5 msk balsamvinäger (beroende på hur vinägerstark du vill ha såsen)
1 rågad msk kycklingfond
1-2 vitlöksklyftor, pressade
svartpeppar


Saknas på bilden gör kycklingfonden och nej, man behöver inte köpa en fullt så stor bit parmesanost som jag gjorde, men är man tokig i parmesanost så är man! ;-)


Gör så här:
1. Peppra kycklingfilén, lägg ut två skivor parmaskinka som ligger lite omlott. Lägg ut några basilikablad och lägg kycklingfilén ovanpå. Toppa med några flagor färsk parmesanost.

Rulla in kycklingfilén i skinkan till ett paket.


2. Bryn kycklingfiléerna i stekpannan så att de får lite färg. Lägg sedan över kycklingen i en ugnsfast form.


3. Vispa ihop såsen i stekpannan (obs! diska inte ur den efter att du har stekt kycklingen).


4. Häll i såsen i en ugnsfast form tillsammans med kycklingen. Efterstek i ugnen på 225 grader tills kycklingen har en innertemperatur av 70 grader.

5. Servera med klyftpotatis och en sallad.

Smaklig måltid!

Marias kommentar:
Jag upplevde att såsen blev något vinägerstark och även lite väl mycket smak av vitlök. Vitlök är i och för sig väldigt gott, men lite mindre tror jag inte skadar. Jag hade i och för sig en gigantisk vitlöksklyfta den här gången, så en normal är nog helt okej! Kycklingen får god smak av parmaskinkan som är salt i sig, så salta inte kycklingen! Du som kräver mycket salt får eftersalta med lite flingsalt vid bordet helt enkelt! Vi har nog vant oss av väldigt mycket vid salt i och med att vi fick barn.

Efterrätten på årets sista dag blev fruktsallad med vaniljglass och varm fudgesås som inte syns på bilden. Bilden med fudgesåsen blev nämligen allt annat än vacker. Otroligt gott och granatäppelkärnorna piggade upp det hela ytterligare. Nyttigt och gott, en frukt jag borde köpa oftare! Tilde har ätit granatäppelkärnor så det sprutar ur öronen på henne snudd på. Mer, mera, mera är det jag har hört ifrån henne så fort burken med granatäppelkärnorna kom fram!

Årets nyårsafton firades i hemmets lugna vrå då jag äter penicillin för halsfluss och övriga familjen snörvlade och hostade rätt friskt också. Det blev därför en middag i all sin enkelhet här hemma, men nog så god. Det här lär vi göra fler gånger! Kycklingen fungerade finfint att värma i micron dagen efter och blev riktigt god ihop med lite tagliatelle och ännu mera färskriven parmesanost!

Reklam:

1 2 3 4 5